Fredag/Lördag

Hemresa. Nu har vi 25 timmars resande framför oss till vi är framme i Stockholm. Sedan är det ytterligare 5 timmar i bil. Vi startade med frukost kl 05.30 eftersom bussen gick 06. Buss till flygplatsen och därifrån flög vi till Phnom Penh där vi hade ett par timmars väntan. Vi beslutade oss för att njuta av huvudstaden istället för att sitta på flygplatsen så vi traskade iväg. Vet inte hur många tuc-tuc-förare och moto-förare som frågade om vi ville åka och när vi tackade nej så såg de så förvånade ut.

Efter en cirka km gick vi över till andra sidan, köpte lite mekong i en butik. 100 m efter detta hamnade vi på en marknad (ett hål på cirka 1 m med en gång bortåt gör att man misstänker marknad). Där hade nog ingen västerlänning satt sin fot. När vi stod och kikade för att gå in stod en pojke, kanske 4 år, och tittade upp på Göran. Hakan låg på backen på pojken. Han trodde nog han såg en vithårig jätte. På marknade köpte vi sandaler till Eira, 4 USD. När vi gick ifrån tjejen som sålde skorna hörde vi hur hon pratade med de övriga försäljarna och de skrattade glatt. De tyckte nog vi var underliga.

Kl 13 fick vi gå på planet och det kom iväg tidigare än beräknat. Efter en stund i luften ropade kapten upp att han hade en fråga. Han skulle själv till Kambodja på semester om 2 veckor och undrade om någon skulle vilja ge honom lite tips om landet. Göran och jag tittade på varandra. Vad häftigt att få komma till cockpit. Göran var tveksam och tyckte att vi kanske inte hade så mycket att bidra med. Vi satt tysta, Annica kunde inte koncentrera sig på korsordet. Efter en stund sa Annica att ska vi inte kolla om han vill prata med oss. Vi tvekade ytterligare en stund, käkade flygmaten men sedan kunde Annica inte hålla sig längre utan släpade Göran till kabinpersonalen längst fram i planet och frågade. Hon meddelade att han just nu var upptagen men att hon skulle hämta oss senare. Gud, vad spännande. Göran hade ont i magen. Annica alldeles varm i ansiktet.

Efter cirka 2 timmar kom flygvärdinnan och bad att vi skulle följa med. På skakiga ben gick vi efter. Hon öppnade dörren och plötsligt var vi i cockpiten på en Boeing 757 med 283 passagerare. Vi hälsade på kapten och co-pilote. Vi stannade säkert en 30 minuter. Kapten var väldigt pratsam. Vi pratade om Kambodja och han blev riktigt sugen på några saker vi nämnde. Han visade oss lite av instrumenten och vi ställde lite frågor om pilot-livet. Vi fick även se när vi mötte ett flygplan, 300 m nedanför oss. Det såg ut som det kom rätt emot oss och det gick så fort. Vi var helt till oss. Till slut fick vi gå därifrån men han var verkligen jättetrevlig. När vi gick därifrån sa Göran att det var som att träffa kungen, hihi.

Efter mellanlandning i AlAin och Köpenhamn (där vi sa hejdå till Annicka och Johan, snyft, med mycket vinkningar om telefonsamtal och vi hör av oss) så kom vi kl 01 till Arlanda. Hämtade vårt bagage, ringde hotellet som hade en buss på gång till oss, och la oss för att sova lite innan hemfärd till Tunge.

Det var vinter i Stockholm när vi kom hem och bitvis var vägen riktigt snöig.

Vi är så nöjda med vår bröllopsresa i Kambodja. Ett helt fantastiskt land med underbara människor trots allt de fått utstå och fortfarande lever i. Vilka minnen vi har med oss. Tack alla ni som gjort detta möjligt.

Torsdag

Vi gick upp tidigt för att utnyttja så mycket som möjligt av den sista dagen i Siem Reap. Efter frukost gick vi Internetcafét för att lägga in bilderna på bloggen. Det hade ju inte funkat dagen innan men nu funkade det. Efter det blev det en tur till marknaden. Göran var lite sugen på jeans men det fanns verkligen inte och han kände inte för traditionella kambodjanska byxor som ser ut som en byxkjol ungefär. Lite andra saker hittade vi dock. Marknaderna i Kambodja är så roliga och försäljarna alltid glada och pratsamma om man bara är lite trevlig mot dom.

Efter marknadsbesöket var det dags för sol och bad. Vi njöt i fulla drag av värmen (faktiskt så såg vi första molnet på 2 veckor som täckte solen, det dröjde kvar i nästan 30 sekunder, brrr). Solstolarna var bekväma och poolens vattenfall i bakgrunden var avslappnande. Då och då blev det ett dopp i saltvattenpoolen för att svalka ner kroppen.

Kl 15 var det dags för sista utflykten. Vi skulle besöka ett båtfolk i den stora sjön Tonle Sap. Denna sjö står för 80% av kambodjanernas proteinintag. Det fanns tidigare 400 fiskarter men är nu nere i 200. Under torkperioden är sjön 3000 km2 och efter regnperioden är den 5 gånger så stor. Vattnet kommer från Himalaya-bergen när snön smälter och detta vatten pressas upp för Mekongfloden i omvänd riktning ut i sjön. Floden stiger från torrsäsong till regnperioden med 10 m. Detta innebär att husen är bygda på pålar utefter floden och i sjön flyter husen.

Vi besökte ett samhälle med krokodilfarm, skola m m där allt flöt på vattnet. Man kunde se träd som stack upp mitt i vattnet. Det var en helt fantastisk upplevelse. Anledningen till att de bor på detta sätt är förutom fisken även att här blir det fantastiska risfält när sjön drar sig undan där de kan få flera skördar per säsong. I båtarna kunde man se att de satt och såg på tv. Grisar var på en egen flotte. Småungar for med båt mellan husen.

Efter detta äventyr körde båten vidare ut på sjön och vi fick se solen gå ner när vi satt på taket på båten. Helt magiskt.
På vägen hem stannade bussen för att köpa orm. En delikatess, eller rättare sagt snacks bland befolkningen är att äta barbecued orm. Guiden köpte tre stycken som vi fick smaka på. Annica testade och det smakade lite som grillchips (kryddiga och krispiga av ormens krossade ben).

Kvällen avslutades med att vi bjöds på middag av Annicka och Johan från Kungälv. Det var en bröllopspresent. Vi käkade gott, drack mekong-hink och öl. Det var supertrevligt. Vid 22-tiden vandrade vi hemåt för att packa.

Onsdag

Vi har sett ytterligare en del tempel idag. Tempelomradet ar jattestort sa man far aka buss emellan. Det ar harda kontroller att man betalat och vid varje tempelingang ar det en hog med barn som saljer sjalar, bocker, armband, flojtar och allt mojligt tingeltangel. De foljer en hela vagen tills man ar inne i tempelomradet eller i bussen och forsoker overtala en att kopa med argument som att det ar till skolan. Problemet ar bara att dessa barn kan ga i skolan men foraldrarna vill hellre att de saljer saker och drar in pengar. En del av barnen sniffar aven lim.

Templen vi sag i dag var det fantastiska Ta Prohm (Djungeltemplet) dar stora trad vaxer in i stenarna.

Efter det besokte vi Banteay Kdei som liknar Ta Prohm valdigt mycket men detta tempel har munkar anvant fram till 1960-talet sa det ar relativt bra i ordning och inga trad.

Efter lunch besokte vi SOS Barnby i Siem Reap. 140 barn bor har, 10 st i varje hus dar de har sin egen SOS-mamma. Detta ar foraldralosa barn eller med foraldrar som inte kan forsorja dom. Den minste vi sag var 10 manader och lag och sov i hangmatta. Barnen borjar dagis nar de ar 3 ar och det ar ungefar som skola. Skolan borjar de i nar de ar 6 ar. I SOS-byn finns yrkesutbildningar som elektriker, rormokare, metallarbetare och snickare. Sa gott att se att det gors nagot bra for barnen och 80% av bidraget kommer fram till barnen vilket ar valdigt mycket jamfort med manga andra organisationer och speciellt i ett land som Kambodja som ar sa svart korrumperat.

Efter barnbyn akte vi till Kvinnornas tempel, Banteay Srey. Detta tempel ar gjord i en annan sort sten och ar mer rodaktigt samt att det har sa otroligt tydliga, detaljrika och djupa ingraveringar i stenen.

Sista stoppet pa vagen hem var ett landminemuseum som en fd Rod Khmer (gerillan i Kambodja) som startat efter att ha tankt om som vuxen (han blev barnsoldat nar han var 10 ar). Jatteintressant. Fortfarande finns det 6 miljoner landminor i Kambodja och detta laser upp mycket odlingsmark samt att 20-30 manniskor skadas varje manad av minor.

Trotta avslutade vi dagen med god mat, ol och lite blogg.

Tisdag

Tisdagen agnades at tempel. Vilka maktiga saker vi har sett. Forst ut var Angkor Wat. Ett fantastiskt stort tempel som bygdes pa 1100-talet av en kung. Angkor var pa 11-1200-talet varldens storsta stad med 1 miljon invanare (London hade vid samma tid 30 000 invanare). Stenen hamtades 5 mil bort och slapades dit med hjalp av elefanter, tusentals elefanter.

Efter Angkor Wat gick vi pa toaletten och fick utanfor veta att det fanns en skola i narheten for foraldralosa barn. Skolan drevs av munkar. Vi gick dit for att titta och kanske kunna ge en peng. Nar vi stod och kikade kom en kille fram till oss och det visade sig att han sjalv gatt pa skolan sedan 10 ar och att han nu studerade till larare for att sjalv kunna undervisa barn pa landsbygden. Han gick med oss fram till munken som driver skolan och visade hur vi skulle bete oss (ga ned pa kna, inte ge pengarna direkt utan pa en bricka och att munken skulle be for oss vilket innebar tur). Tillbaka till bussen bar det av till hotellet dar det var siesta ett par timmar med mat och bad i poolen (det ar sa hett mitt pa dagen) men efter middagen blev det mer tempel i form av Bayon (templet med alla ansiktena), Baphuon som ar under reparation, Elefant-terassen dar de modigaste elefanterna valdes ut (de anvande de i krig) och Spetalsketerassen (tydligen dyrkade de spetalska vilket ingen har kunnat forklara varfor).

Bild fran Bayon-templet

Bild fran Elefant-terassen

Dagen avslutades vid med solnedgang fran toppen av Pre Rup. Det var helt ljuvligt.

Mandag

Idag var det transport fran Phnom Penh till Siem Reap. Passade pa att fa ett par bilder pa elledningarna i Phnom Penh fram bussen. Kolla in gubben mitt i sladdarna. Undra om El-facket skulle ha asikter om detta?

Det var inget problem att checka in aven om det var manga kontroller. Tydligen far man inte ha med sig vapen, fyrverkerier, bomber, granater, gaser, bilbatterier, knivar eller saxar pa planet. Goran var lite orolig for detta med gaser, hihi.

Fran himmelens hojder sag vi risfalten som blir nar den stora insjon Tonle Sap torkar efter regnsasongen.

Efter flygplan var det som vanligt dags att vanta pa bagaget. Detta bars in eftersom det inte finns nagot bagageband pa flygplatsen. Kandes lite ovant.

Pa vagen till hotellet fick vi en glimt av Angkor Wat. Det ska bli sa haftigt att fa komma dit. Sag ut som nagot ur en saga det lilla vi sag. Hotellet var jattefint, vi fick ett fint rum med en maffig sang. Har ska man nog kunna sussa gott.

Efter att vi hangt upp lite klader gick vi till centrum for att ata och titta lite pa Siem Reaps marknad. Vi tog sallskap med Annicka och Johan och till maten fick vi aven sallskap av Eva-Lena, en kvinna som reser ensam.

Siem Reaps marknad var lugnare an marknaden i Phnom Penh. Vi hittade ytterligare ett par saker. Nu har vi borjat fatta systemet och Goran ar grym pa att pruta. Idag kopte han 3 st sidenslipsar. Forsaljaren borjade pa 18 USD. Det slutade med att vi betalade 6 USD. Bra jobbat va? Gor man det bara med glimten i ogat sa blir de inte sura nar man prutar (det hor ju till).

Sondag

Detta har varit en handelserik och omtumlande dag. Efter frukost med vara kompanjoner Annicka och Johan gick vi tillsammans till ett tempel i narheten av hotellet, det ligger pa en kulle och ar ett lokalt tempel. Det satt manga tiggare utanfor hotellet, utan armar och ben. Man paminns om att en del har det riktigt javligt i livet. I templet spelade de valdigt hog musik och manniskor satt och bad. Vi stannade bara en stund men gick sedan vidare. Helst skulle man vilja ge pengar till en tiggare men ger man en maste man ge de andra och i varsta fall tar de aldrig slut. Vi har fatt veta att det i sa fall ar battre att ge mat eller dryck till dom. Dessutom utnyttjas vissa sa att det ar nagon annan som sedan tar pengarna. Kambodja ar varldens mest korrumperade land och otroligt komplicerat.

Efter templet gick vi till centralmarknaden. Har var det mycket roligare shopping an pa Ryska marknaden. Vi handlade faktiskt en hel del. Det ar mycket ropande efter en "Madam, you wan't to buy. Look at this. Best silk. Madam.". "Sir, you wan't to buy". Om och om igen hor man hur de fragar. Vet inte hur manga ganger vi sagt No, thank you och lett pa denna dag.

Efter en stund tillbaka pa hotellet dar vi kakade lunch (billig mat men dyr ol. Jag trodde Goran skulle ga i taket nar han bestallde in fatol, fick ett glas pa 2 dl och det kostade 3.80 USD nar man pa restaurang pa stan kan kopa det for 0.75 USD for 3 dl.) Darefter tog vi tuc-tuc till Kungliga palatset och Silver pagodan. Vi gick runt och tittade pa alla tempel. Det var en upplevelse. Mycket krussiduller.

Det fanns sug efter mer shopping sa efter utflykten till Silver pagodan sa blev det ytterligare en stund pa Centralmarknade. Trotta, ett par timmar senare, akte vi vidare till FCC dar utrikeskorrarna satt och samlades, diskuterade och rapporterade hem information under kriget. Det kandes haftigt och man kunde kanna historiens vindslag. Har drack vi drinkar under Happy Hours. Nu var vi lite sugna pa mat och gick utefter Seaside for att ta oss till en restaurang jag och Goran besokt tidigare. Denna restaurang var en non-profit och NGO (Non Goverment Oranization) dar pengarna gick till barn som har det svart. Pa vagen dit gick vi forbi flera mammor med sina barn liggande alldeles apatiska framfor sig (sma bebisar). En kvinna hade en halvars bebis med vattenskalle. Jag och Annicka vande tillbaka och gav henne och en mamma till som satt i narheten lite pengar. Det var en otrolig upplevelse att se henne i ogonen och se hur tacksam hon blev for den lilla slant jag gav. Det blev manga tarar pa vagen till restaurangen.

Pa restaurangen at vi god mat och det var mycket barn som sprang dar och salde bocker. Vi kopte en bok. Vi kopte en till och till slut hade vi alla fyra kopt var sin bok (aven om varken Goran eller Johan ar nagra bokfantaster). En av forsaljarna var ett riktigt charmtroll.

Plotslig kande jag en klapp pa axeln och var servitor, 14 ar gammal, sa till mig att "Du ar vacker" pa svenska. Han pekade pa ett par bakom oss och sa att han fragat dom hur man skulle saga det, de var ocksa svenskar. Sa gulligt av honom att gora det. Jag blev jatteglad och tackade honom glatt. Han var lite forlagen.

Lordag

Herregud, vi forsov oss. Rummet klocka ringde inte och mobiltelefonen hade ingen av oss tankte pa att stalla om aven om vi satt vackning pa den, hmmm. Vaknade 20 min innan vi skulle aka pa rundtur i Phnom Penh. Rusade runt och tog pa oss, fangade en macka i matsalen och sprang pa bussen. Puh.

Under rundturen fick vi en overblick av huvudstaden och stannade bland annat vid Independence monument, en staty som ar inspirerad av lotus-blomman och rester for att fira att Kambodja blev sjalvstandigt fran Frankrike. Statyn restes 1958.

Efter rundturen akte vi till Ryska marknaden. En jattemarknad for lokalbefolkningen. Har var det minsann trangt. Det fanns precis allt fran tyger, mat, reservdelar till Tuc-tuc, trasniderier och klader. Mycket av kladerna kandes dock omoderna. Stallet luktade jatteilla och var otroligt hett under plattaken. Vi stod ut i 3 timmar (tydligen rekord bland Fritidsresors-ganget, de andra klarade runt 20 minuter) men efter att blivit forfoljd av tiggare tappade vi sugen.

Pa kvallen var vi pa utflykt med Fritidsresor till en restaurang dar fd gatubarn far lara sig att laga mat och servera for att i framtiden kunna arbeta inom restaurang eller oppna eget. Det var jattegod mat, det var manga ratter som vi fick dela pa av typisk Khmer-mat (Kambodjans mat) och ungdomarna var jatteduktiga och trevliga.

Fredag

Fredagen blev det mest resande. Morgonen gick vi till centrum och tog kort pa Lexus-bilar. Finns hur manga som helst. Sedan blev det att slappa och njuta av stranden innan det bar av till Phnom Penh. Pa halva vagen (efter 2 timmar i buss) stannade vi pa ett raststalle och kopte lite lunch. Vi var aven lite sugna pa frukt och kopte en ananas. Guiden kopte en annan underlig frukt och vi sag val nyfikna ut sa vi fick smaka. Jattegott smakade den, heter tydligen Brodfrukt. Det blev en sadan frukt ocksa.

Den var faktiskt riktig god aven om Gorans min kanske inte formedlar det riktigt.

2 timmar senare var i Phnom Penh och sedan tog det ytterligare 30 minuter till hotellet pa grund av trafiken i huvudstaden. Efter att ha fatt vara rum och stallt in vara saker sa akte vi Tuc-tuc med Johan och Annicka till Seaside dar det finns manga restauranger. Kakade god mat och nojda gick vi forbi nattmarknaden innan vi akte hem till hotellet. Det var inte svart att somna den natten.

Torsdag

Pressar-dag. Imorgon far vi vidare till storstaden så idag ville vi njuta av stranden. Åt en stadig frukost med nudelsoppa, smörgåsar, stekt potatis och bacon samt frukt. Gick ut till våra solstolar som vi bokat med handdukar. Vi ville ha ett parasoll idag. Vi solade och badade.

Göran blev lite rastlös och gick på en promenad. Rätt som det var ropade någon Annica och när jag vände mig om satt Göran i en kajak i vattenbrynet och undrade om jag var sugen på en båttur. Varför inte! Hoppade i båten och vi paddlade iväg. Det var inte lätt, vi slogs en del med paddlarna men efter en stund fick vi hyfsad kläm på det. Vi paddlade till den lilla fiskebyn inte långt från beachen och kikade lite hur det såg ut där.

På kvällen åt vi middag på det som ska vara Sihanoukvilles bästa fiskrestaurang (Göran gick med på att äta där – kors i taket). På vägen dit gick solen ner. Vilken solnedgång – helt fantastiskt.
På restaurangen blev det för Annica Fisk Amok i bananbladsskål och för Göran stekt Barrunda (fisk) med limemarinad och sweat chili. Det var ganska gott men inte i klass med strandens Barracuda. Till efterrätt tog Annica Kokos Panna Cotta med några röda bär och det var supergott. Göran valde hemgjord glass – mango och choklad. Han var nöjd han med. Restaurangen som ligger inom Sokha beach-området ligger alldeles på stranden och vi hade en kanonfin utsikt. Kul var också att se alla krabbor som kilade runt på stranden när solen gått ner.